60% av landets företag för film, video och tv är stationerade i Stockholm och av den anledningen kanske det skulle kunna vara naturligt med ett filmproduktionscentrum här.
Nu har dock den borgerliga majoriteten i Stockholms kulturnämnd lagt denna fråga på is.
Jag är lite förvånad eftersom jag trodde att den nuvarande politiska majoriteten skulle kunna förstå den potential kultur i olika former kan spela för synen på Sverige, den bildningspotential som kultur kan ha i att vidga inskränkta människors syn på sig själva och andra och sist men för politiker inte minst, den ekonomiska dynamik som kan ligga i etablerandet av ett centrum för film så som var tänkt.
Nu vill den borgerliga majoriteten "utreda" frågan ytterligare.
Utredningar tycks snart vara det största och främsta uttrycket för kulturell aktivitet i detta kulturellt outvecklade och efterblivna land, Sverige.
Förhoppningsvis kan politikerna komma ur sin beslutsångest och tillslå tillräckliga medel för denna filmpool.
Någon kanske frågar sig varför Stockholm som i övrigt har en uppsjö av institutioner lokaliserade till denna stad, dessutom skall ha ett stort filmcentrum.
Det finns flera skäl och ett är att det i denna stad finns utbildningar i och kring ämnet film. Det finns flera institutioner som på olika sätt ägnar sin verksamhet åt film eller i sin verksamhet använder sig av filmmediet.
Sist men inte minst kan man fråga sig om inte Stockholm skall försöka anstränga sig lite hårdare för att utvecklas till en verklig kulturstad av rang. Så är inte fallet idag.
Det gäller även andra institutioner vi har i denna vår huvudstad.
De flesta större städer i världen sätter en ära i att på olika områden försöka skapa kvalitativt framstående kulturella institutioner och uttrycksformer.
Vi kan och skall inte i Sverige och Stockholm ideligen skylla på det faktum att vi är "ett litet land" då det bevisligen finns länder lika små eller mindre som är mer framgångsrika inom området film och andra kulturella uttrycksformer och som har förstått att vårda sig om sitt kulturella arv.
Vi kan ta både Danmark, Norge och Island som exempel men det finns fler.
Vi har i Sverige i decennier och längre än så varit otroligt duktiga på att frambringa framgångsrika kreatörer inom teknik- och det naturvetenskapliga området samt för dessa skapa kreativa miljöer.
Kulturen i form av konst i alla former, sång, dans, teater, film etc. har inte på samma sätt ansetts vara lika viktigt att prioritera.
Detta av skäl som att våra politiker inte omedelbart kan mäta och utvärdera de samhällsekonomiska vinsterna av kulturlivet i ett land.
'Vinsterna' kulturen kan generera ligger självfallet även på det ekonomiska planet men betydligt viktigare på det bildningsmässiga och emotionella planet.
För en fördjupad förståelse av oss själva och andra samt den värld vi lever i är kulturen i alla dess former den essentiella källan att ösa ur.
Att det dessutom förhoppningsvis kan skapa känslomässigt sundare människor som genom den beröring som kulturella uttrycksformer kan skapa hos individer, kan nå djupare i sina känsloliv, kan ju inte ses som något neagtivt. Här kan man kanske tala om en terapeutisk funktion.
Många andra aspekter kan självfallet anföras men det finns anledning att återkomma till dem senare.
Fram för en filmpool i Stockholm och se till att den kreerar nyskapande film med och av människor som har visioner och mod.
0 commentaires:
Skicka en kommentar