Under en tid har man i Sverige återigen diskuterat löner och bonusar för de ledande cheferna inom fr.a. stora, multinationella företag.
Ericssonchefen Carl-Henric Svanberg fick exempelvis i fjol (2006) en sammanlagd lön på 24 miljoner kronor vilket enligt uppgifter i tidningarna är en ökning med nio procent jämfört med tidigare lön. Man kan f.ö. läsa om detta i bolagets årsredovisning.
Av denna summa utgörs den fasta lönen av 15,3 miljoner kronor, en ökning med fem procent jämfört med 2005. Den rörliga lönen uppgick till 8,7 miljoner kronor vilket är en ökning med femton procent jämfört med 2005.
Överhuvud tycks det som om en allt större del av ersättningarna till företagens direktörer utgörs av rörliga bonusdelar.
Även Ericssons tyrelseordförande Michael Treschow fick ett sammanlagt arvode på 4 miljoner kronor, en ökning med hela 23 procent jämfört med 2005.
Svanbergs bonus för förra året, som betalas ut under 2007, blir drygt 8,9 miljoner kronor, enligt årsredovisningen.
Vad gäller övriga förmåner till Svanberg kostade detta Ericsson drygt 4 miljoner kronor i fjol. Nästan hela summan avser telekomjättens aktiebaserade incitamentsprogram. Pensionspremierna för Ericssonchefen uppgick till 6,5 miljoner kronor.
Inalles innebär detta att Ericsson totalt fick betala närmare 46 miljoner kronor för Carl-Henric Svanbergs tjänster förra året (2006). I detta belopp är även sociala avgifter inkluderade.
Trots dessa i jämförelse med en genomsnittlig löntagare, enorma löner har det svenska näringslivets toppchefer i snitt lägre löner än sina kolleger i Europa. Detta åberopas allt som oftast av företagens styrelser och chefer då diskussioner kring rimligheten i lönernas storlek kommer upp till diskussion.
Tyskland har inte oväntat de högsta snittlönerna bland vd:ar i Europa. De ligger i genomsnitt på 3,06 miljoner € (27 miljoner kr.), enligt en undersökning av rekryteringsbyrån Heidrick & Struggles.
I botten på denna lista kommer Sverige med en medianlön för vd:ar på 18 miljoner kronor samt medellöner på 20 miljoner kronor.
Bland de svenska företagens vd:ar är det alltså endast Carl-Henrik Svanberg som når den europeiska snittlönen med sina 2,44 miljoner € (snittet är 2,16 miljoner €).
I denna undersökning ingår 214 europeiska företag från tio europeiska länder. De svenska företag som finns med i undersökningen är: Electrolux, Ericsson, Nordea och Volvo och uppgifterna har hämtats från årsredovisningar och andra öppna källor.
Vad skall man då säga om detta? Att våra vd:ar skall ha högre löner, större bonusar och ersättningar. Det kan vara ett svar.
Ett annat svar är att man måste se till vilket ekonomiskt utrymme det finns för företagen i Sverige i jämförelse med Europa då det gäller möjligheterna att betala sina chefer allt högre löner och andra förmåner. Hur stora, vinstrika och framgångsrika är våra svenska företag? Många gånger tror jag att vi övervärderar de svenska företagens ställning i världen.
Ytterligare en faktor är frågan om huruvida en företagsledare uträttar ett bättre arbete om denne erhåller högre lön och fler förmåner. Det finns inga rapporter eller studier som visar på det, så vitt jag vet. Hur kan man kontrollera och mäta effektivitet hos en företagsledare?
Vilken typ av parametrar skall man använda: Hur många timmar denne arbetar, vilka framgångar företaget når och i vilken utsträckning dessa framgångar kan sägas vara ett direkt resultat av vd:s arbete?
För en tid sedan uttryckte en av våra riskkapitalister, Christer Gardell, sin åsikt i frågan.
Han menade att redan det faktum att man som företagsledare utåt i medier exponeras och härigenom får publicitet är en viss betalning i sig. Till detta kommer självfallet en rad andra förmåner som arbetet som företagsledare/vd innebär.
Visserligen ger ovan nämnda undersökning vid handen att svenska företagsledare i ett europeiskt perspektiv har lägre löner och detta skulle då tala för att man måste höja dessa löner alternativt förmåner eller bonusar så att de hamnar i paritet med övriga industriledares i västvärlden.
Ett sådant resonemang faller på sin egen orimlighet eftersom vi då i ärlighetens namn även bör genomföra komparativa studier mellan alla yrkeskategorier sett i ett europeiskt och/eller globalt perspektiv. Vi skulle då finna att det i vissa andra länder betalas ut högre löner till vissa yrkeskategorier jämfört med de svenska kollegernas. I andra fall skulle vi självfallet finna motsatsen, eftersom lönenivåerna i ett åtminstone europeiskt perspektiv ligger relativt högt i vårt land.
Dock kan man genomföra samma typ av komparativ studie vad gäller företagsledare i länder där man tjänar långt mindre än i Sverige trots att levnadsomkostnaderna ligger ungefär på en lika hög nivå. Dessa exempel är man av naturliga skäl inte lika angelägen om att ta fram från näringslivets sida.
Till detta kan dessutom anföras att svenska företagsledare generellt är långt sämre utbildade än sina utländska kolleger. Detta har man undersökt och det låter sig självfallet lätt göras.
Vi har haft näringslivsföreträdare som tidigare Curt Nicolin m.fl. som utbildningsmässigt har höga examina, i hans fall en teknologie doktorsexamen om jag erinrar mig rätt. Dessa exempel utgör dock undantag.
Nu kan man inte av det dra slutsatsen att svenska företagsledare skulle vara sämre rustade för att de saknar akademisk utbildning. Vi har många exempel på där framgångsrika företagare och entreprenörer lyckats mer än väl utan någon kvalificerad utbildning. Ingvar Kamprad har mig veterligen inte någon akademisk examen men det har ju faktiskt lyckats honom ganska väl trots det.
På det personliga planet kan jag dock inte klandra exempelvis Percy Barnevik eller andra företagsledare för att de tar emot de astronomiska summor de erbjuds. Hade jag själv erbjudits detta av mina arbetsgivare då jag slutat en tjänst, skulle jag absolut inte tackat nej.
Avslutningsvis vill jag endast säga att våra företagsledares ersättningsnivåer vad gäller både lön och andra förmåner är mer än tillräckligt höga och överstiger med marginal deras betydelse för de företag de representerar. Detta gäller självfallet även i ett globalt perspektiv.
English:
During some time one have in Sweden been discussing the salaries and benefits disbursed to the managing directors/CEO:s and leading men and women in Swedish multinational enterprises.
This after a survey carried out among enterprises in Europe. This survey showed the following:
The head of Ericsson - Carl-Henrik Svanberg - last year (2006) earned a salary of 2,44 million €, an increase with 9 percent compared to his earlier salary.
Out of this sum the fixed salary amounts to 1,64 million€, and increase with five percent. The 'mobile' part of his income amounted to approximately 930 000€, an increase with five percent compared to last year.
The same goes for the head of the board in the company, Michael Treschow who got a remuneration of almost 500 000 €, an increase with 23 percent.
In spite of this the average wages in Sweden for these men and women in 'leading positions' are lower than the average in Europe as a whole.
It's only Carl-Henrik Svanberg who reaches the European average with his 2,44 million€.
The average in Europe is 2,16€. Germany is in the lead with 3,06 million€.
Should this imply that the Swedish CEO:s and other leading persons in different Swedish enterprises should be payed better?
Yes, is of course one answer and the answer representatives of the industry would argue for.
Another answer is that one have to look at the economic scope in a Swedish business corporation in comparison with their equivalents in Europe.
I think we overrate the importance of Swedish enterprises and their significance on the world scene.
An important factor is also whether or not we assume that the heads of the enterprises actually work better/harder if they are payed better. There are no reports or studies that imply this, at least as far as I know.
This also goes for other professions in society. There are no visible links between higher payment and more efficiency.
How would one measure such an increase in working ability, efficiancy and results:
How many hours the CEO:s work, the success of the enterprise in question and to what extent this success really have to do with the head of the company and the work he or she performs?
Some time ago one of the most renown Swedish venture capitalists, Christer Gardell, said that a head of a enterprise gets his or her 'reward' already by being exposed publically and that the money they earn is sufficient enough for them to work hard.
The survey made among enterprises in Europe made it clear that the Swedish managing directors and the like, earn less than their European counterparts and that this should lead to the conclusion that they needed higher salaries and benefits. I find this unreasonable.
If we reason like this we also have to compare other professions with their European counterparts and also look at them from a global perspective.
We will surely find that there are for example nurses (in Norway or Dubai e.g.) that earn much more than the Swedish nurses (in Norway the nurces earn at least one and a half or two times as much as their Swedish counterparts) and this would lead us to conclude that they should be given a raise in salary. We could continue to compare profession after profession like this and I don't think that the representatives for Swedish industry or Government would like that kind of negotiation.
In a global perspective the Swedish managing directors and the like are poorely educated and this should also be taken into consideration. There are relatively few academics among the heads of Swedish enterprises. It is of course not necessary to be an academic to be a successful industrialist or the like. Look at Ingvar Kamprad the head and founder of IKEA. It's however one important parameter.
I think it's important to take this into consideration.
To conclude this reasoning I find the Swedish managing directors being more than wellpaid for the work they carry out, taking into consideration all the above mentioned factors.
Ericssonchefen Carl-Henric Svanberg fick exempelvis i fjol (2006) en sammanlagd lön på 24 miljoner kronor vilket enligt uppgifter i tidningarna är en ökning med nio procent jämfört med tidigare lön. Man kan f.ö. läsa om detta i bolagets årsredovisning.
Av denna summa utgörs den fasta lönen av 15,3 miljoner kronor, en ökning med fem procent jämfört med 2005. Den rörliga lönen uppgick till 8,7 miljoner kronor vilket är en ökning med femton procent jämfört med 2005.
Överhuvud tycks det som om en allt större del av ersättningarna till företagens direktörer utgörs av rörliga bonusdelar.
Även Ericssons tyrelseordförande Michael Treschow fick ett sammanlagt arvode på 4 miljoner kronor, en ökning med hela 23 procent jämfört med 2005.
Svanbergs bonus för förra året, som betalas ut under 2007, blir drygt 8,9 miljoner kronor, enligt årsredovisningen.
Vad gäller övriga förmåner till Svanberg kostade detta Ericsson drygt 4 miljoner kronor i fjol. Nästan hela summan avser telekomjättens aktiebaserade incitamentsprogram. Pensionspremierna för Ericssonchefen uppgick till 6,5 miljoner kronor.
Inalles innebär detta att Ericsson totalt fick betala närmare 46 miljoner kronor för Carl-Henric Svanbergs tjänster förra året (2006). I detta belopp är även sociala avgifter inkluderade.
Trots dessa i jämförelse med en genomsnittlig löntagare, enorma löner har det svenska näringslivets toppchefer i snitt lägre löner än sina kolleger i Europa. Detta åberopas allt som oftast av företagens styrelser och chefer då diskussioner kring rimligheten i lönernas storlek kommer upp till diskussion.
Tyskland har inte oväntat de högsta snittlönerna bland vd:ar i Europa. De ligger i genomsnitt på 3,06 miljoner € (27 miljoner kr.), enligt en undersökning av rekryteringsbyrån Heidrick & Struggles.
I botten på denna lista kommer Sverige med en medianlön för vd:ar på 18 miljoner kronor samt medellöner på 20 miljoner kronor.
Bland de svenska företagens vd:ar är det alltså endast Carl-Henrik Svanberg som når den europeiska snittlönen med sina 2,44 miljoner € (snittet är 2,16 miljoner €).
I denna undersökning ingår 214 europeiska företag från tio europeiska länder. De svenska företag som finns med i undersökningen är: Electrolux, Ericsson, Nordea och Volvo och uppgifterna har hämtats från årsredovisningar och andra öppna källor.
Vad skall man då säga om detta? Att våra vd:ar skall ha högre löner, större bonusar och ersättningar. Det kan vara ett svar.
Ett annat svar är att man måste se till vilket ekonomiskt utrymme det finns för företagen i Sverige i jämförelse med Europa då det gäller möjligheterna att betala sina chefer allt högre löner och andra förmåner. Hur stora, vinstrika och framgångsrika är våra svenska företag? Många gånger tror jag att vi övervärderar de svenska företagens ställning i världen.
Ytterligare en faktor är frågan om huruvida en företagsledare uträttar ett bättre arbete om denne erhåller högre lön och fler förmåner. Det finns inga rapporter eller studier som visar på det, så vitt jag vet. Hur kan man kontrollera och mäta effektivitet hos en företagsledare?
Vilken typ av parametrar skall man använda: Hur många timmar denne arbetar, vilka framgångar företaget når och i vilken utsträckning dessa framgångar kan sägas vara ett direkt resultat av vd:s arbete?
För en tid sedan uttryckte en av våra riskkapitalister, Christer Gardell, sin åsikt i frågan.
Han menade att redan det faktum att man som företagsledare utåt i medier exponeras och härigenom får publicitet är en viss betalning i sig. Till detta kommer självfallet en rad andra förmåner som arbetet som företagsledare/vd innebär.
Visserligen ger ovan nämnda undersökning vid handen att svenska företagsledare i ett europeiskt perspektiv har lägre löner och detta skulle då tala för att man måste höja dessa löner alternativt förmåner eller bonusar så att de hamnar i paritet med övriga industriledares i västvärlden.
Ett sådant resonemang faller på sin egen orimlighet eftersom vi då i ärlighetens namn även bör genomföra komparativa studier mellan alla yrkeskategorier sett i ett europeiskt och/eller globalt perspektiv. Vi skulle då finna att det i vissa andra länder betalas ut högre löner till vissa yrkeskategorier jämfört med de svenska kollegernas. I andra fall skulle vi självfallet finna motsatsen, eftersom lönenivåerna i ett åtminstone europeiskt perspektiv ligger relativt högt i vårt land.
Dock kan man genomföra samma typ av komparativ studie vad gäller företagsledare i länder där man tjänar långt mindre än i Sverige trots att levnadsomkostnaderna ligger ungefär på en lika hög nivå. Dessa exempel är man av naturliga skäl inte lika angelägen om att ta fram från näringslivets sida.
Till detta kan dessutom anföras att svenska företagsledare generellt är långt sämre utbildade än sina utländska kolleger. Detta har man undersökt och det låter sig självfallet lätt göras.
Vi har haft näringslivsföreträdare som tidigare Curt Nicolin m.fl. som utbildningsmässigt har höga examina, i hans fall en teknologie doktorsexamen om jag erinrar mig rätt. Dessa exempel utgör dock undantag.
Nu kan man inte av det dra slutsatsen att svenska företagsledare skulle vara sämre rustade för att de saknar akademisk utbildning. Vi har många exempel på där framgångsrika företagare och entreprenörer lyckats mer än väl utan någon kvalificerad utbildning. Ingvar Kamprad har mig veterligen inte någon akademisk examen men det har ju faktiskt lyckats honom ganska väl trots det.
På det personliga planet kan jag dock inte klandra exempelvis Percy Barnevik eller andra företagsledare för att de tar emot de astronomiska summor de erbjuds. Hade jag själv erbjudits detta av mina arbetsgivare då jag slutat en tjänst, skulle jag absolut inte tackat nej.
Avslutningsvis vill jag endast säga att våra företagsledares ersättningsnivåer vad gäller både lön och andra förmåner är mer än tillräckligt höga och överstiger med marginal deras betydelse för de företag de representerar. Detta gäller självfallet även i ett globalt perspektiv.
English:
During some time one have in Sweden been discussing the salaries and benefits disbursed to the managing directors/CEO:s and leading men and women in Swedish multinational enterprises.
This after a survey carried out among enterprises in Europe. This survey showed the following:
The head of Ericsson - Carl-Henrik Svanberg - last year (2006) earned a salary of 2,44 million €, an increase with 9 percent compared to his earlier salary.
Out of this sum the fixed salary amounts to 1,64 million€, and increase with five percent. The 'mobile' part of his income amounted to approximately 930 000€, an increase with five percent compared to last year.
The same goes for the head of the board in the company, Michael Treschow who got a remuneration of almost 500 000 €, an increase with 23 percent.
In spite of this the average wages in Sweden for these men and women in 'leading positions' are lower than the average in Europe as a whole.
It's only Carl-Henrik Svanberg who reaches the European average with his 2,44 million€.
The average in Europe is 2,16€. Germany is in the lead with 3,06 million€.
Should this imply that the Swedish CEO:s and other leading persons in different Swedish enterprises should be payed better?
Yes, is of course one answer and the answer representatives of the industry would argue for.
Another answer is that one have to look at the economic scope in a Swedish business corporation in comparison with their equivalents in Europe.
I think we overrate the importance of Swedish enterprises and their significance on the world scene.
An important factor is also whether or not we assume that the heads of the enterprises actually work better/harder if they are payed better. There are no reports or studies that imply this, at least as far as I know.
This also goes for other professions in society. There are no visible links between higher payment and more efficiency.
How would one measure such an increase in working ability, efficiancy and results:
How many hours the CEO:s work, the success of the enterprise in question and to what extent this success really have to do with the head of the company and the work he or she performs?
Some time ago one of the most renown Swedish venture capitalists, Christer Gardell, said that a head of a enterprise gets his or her 'reward' already by being exposed publically and that the money they earn is sufficient enough for them to work hard.
The survey made among enterprises in Europe made it clear that the Swedish managing directors and the like, earn less than their European counterparts and that this should lead to the conclusion that they needed higher salaries and benefits. I find this unreasonable.
If we reason like this we also have to compare other professions with their European counterparts and also look at them from a global perspective.
We will surely find that there are for example nurses (in Norway or Dubai e.g.) that earn much more than the Swedish nurses (in Norway the nurces earn at least one and a half or two times as much as their Swedish counterparts) and this would lead us to conclude that they should be given a raise in salary. We could continue to compare profession after profession like this and I don't think that the representatives for Swedish industry or Government would like that kind of negotiation.
In a global perspective the Swedish managing directors and the like are poorely educated and this should also be taken into consideration. There are relatively few academics among the heads of Swedish enterprises. It is of course not necessary to be an academic to be a successful industrialist or the like. Look at Ingvar Kamprad the head and founder of IKEA. It's however one important parameter.
I think it's important to take this into consideration.
To conclude this reasoning I find the Swedish managing directors being more than wellpaid for the work they carry out, taking into consideration all the above mentioned factors.
I need more money - they don't!
(Photo Carl-Henric Svanberg copied from: http://greenti.files.wordpress.com/2009/10/carl_henric_svanberg.jpg)
(Photo Christer Gardell copied from: http://jinge.se/a3/0cg.jpg)
(Photo Carl-Henric Svanberg copied from: http://greenti.files.wordpress.com/2009/10/carl_henric_svanberg.jpg)
(Photo Michael Treschow copied from: http://www.boaoforum.org/UploadFile/2006829165553661.jpg)
(Photo Michael Treschow copied from: http://annualreview07.unilever.com/images/chairmansstatement/chairman_pic.jpg)(Photo Christer Gardell copied from: http://jinge.se/a3/0cg.jpg)
0 commentaires:
Skicka en kommentar