"Patterns reflecting the age"

Svenska (English below):

Efter Svenska Filminstitutet tar jag mig själv till Kulturhuset efter att ha uträttat ett par ärenden. Där visas utställningen 'Mönster som speglar vår tid'.
Ett 30-tal konstnärer – målare, grafiker, fotografer, skulptörer och textilare – komponerar mönster med bildberättelser som i någon mening speglar vår verklighet idag, så som de ser det.

De väver i sina 'tapeter' in olika mönster eller bilder som de finner vara aktuella och relevanta i och för Sverige eller omvärlden.
En del riktigt intressanta men kvaliteten och fantasin varierade.

English:

After the Swedish Filminstitute I visit the Cultural Center (Kulturhuset) alone and the exhibition 'Patterns reflecting the age'.
Around thirty artists - painters, graphic artists, sculptors and textile artists - have composed patterns with pictural stories that to some extent reflects our reality today as they choose to see it.
Some of the 'wall papers' where interesting but the quality and imagination varied.

(Picture no 1 taken from: http://www.omkonst.com/07-monster-kulturhuset.shtml)
(Picture no 2 taken from: http://www.omkonst.com/07-monster-kulturhuset.shtml)
(Picture no 3 taken from: http://www.omkonst.com/07-monster-kulturhuset.shtml)
(Picture no 4 taken from: http://www.omkonst.com/07-monster-kulturhuset.shtml)

Sleet, Carl Bildt and Bertil Torekull

Svenska (English below):

Det slaskiga vädret fortsätter i Stockholm och skall så göra ett par dagar.
Är det nu mildare väder på ingång igen eller är det endast temporärt?

Den kände journalisten Bertil Torekull kritiserar utrikesminister Carl Bildt för att denne på sin blogg försvarar sig mot den kritik som riktats mot honom p.g.a. sitt engagemang i olika företag samt aktieinnehav i dessa.

Bertil Torekull

Det gäller bl.a. Lundin Oil, ett svenskt oljeföretag som i sitt arbete med att finna olja i Sudan, sägs ha använt sig av oetiska metoder och brutit mot av F.N. och Kofi Annan upprättade etiska regler.

Kofi Annan

Till detta kommer att Bildt också kritiseras för att ha engagerat sig i en lobbygrupp vilken arbetade för störtandet av Sadaam Hussein.

Torekull jämför Bildt med Hugo Chavez i Venezuela och menar att Bildt ohotat på sin blogg raljerar med och kritiserar medier för deras bevakning av honom.
Detta utan att medierna ges möjlighet kommentera detta då Bildt själv avgör vad och vem han vill ha kommentarer kring och av.

Torekull glömmer dock att när det gäller den 'tredje statsmakten' - medierna - har de i alla tider kunnat välja vilka personer de anser skall ha tillgång till åsiktsutrymmet.
För mig som medborgare är det exempelvis nästintill omöjligt ges möjlighet debattera dagsaktuella frågeställningar på exempelvis Dagens Nyheters debattsida.
Den är avsedd för redan etablerade debattörer.

Någon gång i slutet av 80- eller om det var början av 90-talet förde jag ett samtal med redaktören för debattsidan på Dagens Nyheter.
Jag tog just upp frågan kring varför endast de redan etalberade, välkända debattörerna figurerade på tidningens debattsida. Detta motiverades dels med att en känd debattör väcker störrre uppmärksamhet - vilket i och för sig kan vara korrekt - dels med att kända, offentliga personer i större utsträckning än 'amatörtyckarna' besatt kunskap och förmåga att uttrycka sig genomtänkt, initierat och nyanserat.
Det sistnämnda påståendet fann jag vara rent struntprat.

Efter att i ett par-tre decennier följt de olika debatterna på tidningarnas ledar- och debattsidor, kan jag konstatera att kvaliteten i det som skrivs, både stilistiskt och innehållsligt varierar kraftigt.
Det finns stora brister hos många debattörer i dessa båda avseenden.

I andra fall kan man på tidningarnas insändarsidor eller i radion avhöra samtal och diskussioner där 'vanliga', icke professionella medborgare/debattörer visar prov på stor kunskap och insikt i komplicerade frågeställningar.
Dessutom kan de många gånger förmedla den på ett synnerligen intressant och tankeväckande sätt.
Detta utan att vara etablerade samhällsdebattörer i ett större samhälleligt sammanhang.

Låt Bildt och andra ledande politiker och beslutsfattare fortsätta debattera i andra fora än radio, tidningar och tv.
Detta står inte i vägen för en seriös granskning av personernas ifråga politiska, yrkesmässiga roll.

Torekull har själv tillhört och tillhör fortfarande en maktelit inom mediavärlden där han under ett antal decennier innehaft ett flertal tunga positioner inom mediasfären.
I denna sin yrkesroll har han inte alltid varit åtkomlig för kritik från medborgarnas sida på de debattsidor eller i de radio- och tv-sammanhang där han medverkat.
Skillnaden mellan honom och Bildt är inte så stor som man i förstone kan förledas tro.

Torekull skulle kunna invända att han själv inte innehar en offentlig position av den dignitet som Bildt har eller har haft där sistnämnda skall företräda regeringens åsikter i olika frågor och detta är i och för sig korrekt.
Däremot menar jag att vi kanske kan se framför oss en förändring i synen på politikerns roll i samhällsdebatten där en större transparens skall vara målet.
Detta i motsats till vad Torekull gör gällande då han menar att det endast är genom de etablerade mer traditionella medierna som vi kan få en korrekt belysning av en politikers göranden och låtanden i olika sammanhang.

Personligen tror jag detta är en obsolet tankegång, vilken kanske till del präglar en äldre tids syn på det offentliga rummet och dess olika åsikts- och debattfora.

English:

The sleet continues. The snow is melting away to some degree but not fast enough if you ask me.
Is the mild weather on its way in or is it just temporary? If you have the answer, please let me know.
But only if the answer is that warm and sunny weather is approaching.

A famous journalist and publicist, Bertil Torekull, is critizising the Minister of Foreign Affairs, Carl Bildt, for him using his own blog to comment on and criticize media and their work.

Bildt has been heavily critizised for beeing a shareholder in different companies, for example the Swedish oil company Lundin Oil, a company said to have been using unethical methods in their effort to find oil in Sudan. The critic is partly due to the fact that the opposition and some journalists fear that Carl Bildt might be biased when it comes to decisions concerning issues related to these companies and that it would make him disqualified as a decision maker.

Bildt is now taking the opportunity to attack the media and is said to have mocked some journalists and their journalistic work.

Hugo Chavez

Torekull compares Bildt with Hugo Chavez in Venezuela and his way of dealing with the media where the latter more or less unthreatened uses different channels to write and say whatever he likes concerning the media and other people in society who opposes him.

I think the comparison is a bit dramatic and that is probably the intention from Torekull's side.

I hardly think that Chavez accepts the same review of his work as a politician like Bildt and others in the West have to subject themselves to.
Of course the investigation of the politicians and their work could improve in our country too but I still think it's easier to criticize our politicians without risking severe consequences like in Chavez' Venezuela?
Correct me if I am wrong.

Torekull is part of an older generation and I think he has not yet excepted the changing platforms for 'public speach'.

On the other hand Torekull has for decades been one of the most influential journalists in our country and as a citizen it has not been easy critizising him or the newspapers where he has worked when they have published articles on different subjects.

On the debate pages in the newspapers there has always been professional or established debaters who have been given the opportunity to put forward their views on different issues.

Many years ago I debated this issue with the editor of the debate pages in our biggest morning paper, Dagens Nyheter (Daily News).
I asked him why there were only established and well known politicians and official persons who got access to this page. He answered that they generally where more competent in putting forward their opinions on different issues and that they hade thought things over in a more thorough way than the 'ordinary' citizen.
I did not agree with him.

I have been reading these pages for many years (three decades) and I can't find that the standard of the contributions to the debates always can be said to reach higher levels than some of the debates among 'ordinary' people as seen in letters to the editor columns or during debates in radio or tv.

Let us create more opportunities for people, both official representatives and others, to express themselves. The ordinary press may have to accept being reduced from the throne as the 'third power of state'?

I think Torekull is a representative of an older generation and their view on press, freedom of speach and opinion and ideas concerning who is going to control these tools.
He suggests that it's only through the traditional papers and their journalists that we can get correct information concerning politicians and other officials in society.
I think he is wrong.

(Foto Bertil Torekull kopierat från: http://www.expressen.se/polopoly_fs/1.1941368!slot50ArticleSmall/3447786819.jpg)
(Photo Kofi Annan copied from: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/1/1a/Kofi_Annan.jpg/200px-Kofi_Annan.jpg)
(Photo Hugo Chavez copied from: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/3/3b/Hugo_Chavez_photo_cut_27-06-2008.jpg/250px-Hugo_Chavez_photo_cut_27-06-2008.jpg)

Parsifal in the Cathedral of Karlstad

Svenska (English below):

Värmlandsoperan satt upp 'Parsifal' av Richard Wagner i Karlstad domkyrka sistlidna helg och denna uppsättning har fått goda lovord av kritiker.
Man har något lite klankat ned på vissa detaljer i föreställningen men i sin helhet har den uppenbarligen fått nåd hos kritikerna.
Att sätta upp en opera av denna dignitet i en kyrka kan synas både ovanligt och svårt, inte minst akustiskt men radions recensent ansåg att det fungerade utmärkt.

Läs mer via länkarna ovan om musiker, sångare och Wagner.

English:

The Opera of Värmland (local opera company in one of the provinces of Sweden) this weekend staged Richard Wagner's opera 'Parsifal' in the dôme of Karlstad.
The production has been praised by critics though they had some criticism concerning details.
Producing and staging an opera in a big church like this is maybe both unusual and hard, not least acoustically - epecially a opera as well known as this. It obviously worked out well.

Read more through the links.










(Photo chalice of Parsifal copied from: http://www.musicweb-international.com/classRev/2008/Oct08/Wagner_parsifal_0184402.jpg)
(Foto föreställningen Marcus Jupither kopierad från: http://www.expressen.se/polopoly_fs/1.570758!defaultImage/3211345952.jpg)
(Foto AnnLouice Lögdlund kopierad från: http://gfx.aftonbladet-cdn.se/image/10606237/210/normal/f7dbae20d8932/KULTUR-26s04-parsifalFRI-933_438)

The Oscars

Svenska (English below):

Nattens Oscarsgala bjöd kanske inte på särdeles många överraskningar mer än att Martin Scorcese fick en Oscar för första gången i sitt filmliv.

Har ej sett filmen 'The Departed' men känner instinktivt på mig att detta inte är hans bästa eller kanske ens en av hans bästa filmer.

Han har många gånger varit nominerad och nu kände man kanske att det var på tiden att han erhöll en utmärkelse så att man inte behöver ge honom en heders Oscar för 'lång och trogen tjänst'.

Helen Mirren var också hon förhandstippad och jag kan, efter att ha sett filmen 'The Queen' anse att hon var väl värd denna utmärkelse.

Hennes agerande och utseende bestod inte endast in porträttlikhet utan det kändes som hon lyckades komma bakom eller rättare låta oss som åskådare komma bakom 'masken' Elizabeth II.

Forest Whitaker var också en på förhand tippad kandidat som redan tidigare vunnit ett antal utmärkelser vilket inte ökade överraskningsmomentet.

Filmen 'The Last King of Scotland' har jag dock inte sett men däremot har Whitaker gjort ett antal bra rollgestaltningar genom åren varför han säkert var väl värd denna statyett.
Ämnet är viktigt. Att visa upp en av de grymmaste diktatorerna under efterkrigstiden.
Enligt uppgift dödade han 300 000 människor under åren 1971-79!

Övriga vinnare kan ni läsa om via länken till Oscarsgalan.

Rent generellt kan man säga att denna gala kanske i glamourhänseende fortfarande har sitt intresse men ur ren cineastisk synvinkel är en sedan många år död.
Det är oftast ett amerikanskt mästerskap eller anglo-amerikanskt d:o och de verkligt intressanta filmerna hittar man sällan vid denna galatillställning.

English:

"And the Oscar goes to....."!

The Academy Award - 'the Oscars' - the 'gala' - is over.

No surprises tonight, with the exception of Martin Scorcese.
The fact that he won was not surprising from the standpoint that he often has been nominated in the past but never succeeded in winning this 'trophy'.
On the other hand - without being able to comment in detail on this film 'The Departed' as i haven't seen it - I don't believe it is his best film ever, not even one of his best.
Not least as it is a remake of another film, 'Infernal Affairs'.
He probably got the Award for 'long and faithful duty' within the film industry or for the fact that he should have been awarded before, several times.

Helen Mirren won the Oscar for best Actress in a leading Rôle and this was not surprising either.
After seing the movie - 'The Queen' - I agree that she was worth the prize.
Her acting and look was not only very portrait like but she also managed in making us as viewers to get the impression that she revealed something behind the 'mask' Queen Elizabeth II.

Forest Whitaker in 'The Last King of Scotland' - about Idi Amin - was rewarded an Oscar for best Actor in a Leading Rôle and this was not surprising either.
He has already been awarded for this rôle prior to the Oscar.
I haven't seen the film but it got good reviews, not least concerning his acting and Whitaker have done a lot of good acting through the years why he most certainly is well worth this distinction.
The subject is important though. Displaying one of the most cruel post World War II dictators.
According to some figures he killed 300 000 people between 1971-79!


On a whole one can conclude that from a cinephile standpoint this 'gala' is fairly uninteresting as it always - more or less - has been 'The American Championship of Films'.
It is dead as a promotion for qualitative and diversified films on a wide scale and world wide.
As a show it still attracts attention though.

To find interesting films one have to look elsewhere.

(Photo 'Oscar' taken from:. http://digitaldaily.allthingsd.com/files/2009/02/oscars_1.jpg)
(Photo Martin Scorsese taken from: http://www.lesitedelevenementiel.com/wp-content/uploads/martin_scorsese.jpg)
(Photo Helen Mirren taken from: http://www.wikinoticia.com/images/espectadoresnet/espectadores.net.wp-content.uploads.2011.03.helen_mirren.jpg)
(Photo Forest Whitaker taken from: http://img2.timeinc.net/people/i/2007/startracks/070226/forest_whitaker.jpg)

Booksale

Svenska (English below):

Återigen har då bokrean dragit igång men för varje år tycks de flesta bokintresserade kunna konstatera att utbudet blir mer och mer påvert.

Det är de nya böckerna som återutges och de udda, de mer 'svårlästa' (tycker inte om ordet eftersom det är högst subjektivt vad som anses vara 'svårläst' eller ej) eller kanske obskyra, ges inte möjlighet komma under läsarnas lupp.

Det blir mer och mer så att det som i övrigt säljs bra redan under 'normala' omständigheter - ej reatider - det återutges igen för att de redan framgångsrika författarna skall tjäna ytterligare pengar på sin litteratur.

Detta gäller inte minst sådana som Jan Guillou (Wikipedia om Jan Guillou) och Liza Marklund för att nämna ett par av de mest namnkunniga, liggandes på samma förlag dessutom ('Piratförlaget').

Jan Guillou

Liza Marklund

Med detta vill jag inte ha sagt att dessa två är undermåliga eller ointressanta som författare men visst finns det långt mer intressant litteratur både inom Sverige, Norden och inte minst resten av världen?

Någon kanske invänder att om nu dessa författare säljs så bra måste de ju vara kompetenta som författare. Som allt annat kan man inte alltid utläsa kvalitet utifrån graden av framgång.
Om så vore skulle Barbara Cartland vara den genom tiderna främsta författaren eftersom hon är den - om jag inte missminer mig - som sålt mest böcker någonsin - 500 miljoner exemplar.

Har inte besökt rean ännu och vet ej om jag skall göra det.

De senaste åren upplever jag att det varit svårt att finna intressant litteratur även om man kan göra en del fynd ibland.
Sist jag gjorde några fynd var nog för fem-sex år sedan.

English:

The Booksale starts today but every year the litterature lovers/bibliophiles, are able to conclude that the litterature on sale very often is the litterature selling extremely well even without sales.

In Sweden we can exemplify with Jan Guillou and Liza Marklund, two well known authors being published by their own publishing house ('Piratförlaget').
I don't want to say that these two are bad writers/authors but of course one can find other, more interesting authors in Sweden and abroad not selling as well as these two.
One could of course object to this by saying that if they are so popular, they must be writing, what have to be regarded as qualitatively good books?

With such a reasoning Barbara Cartland must be the best author ever as she has sold more than 500 million books if I remember correctly, more than any other writer in the history of literature (correct me if I'm wrong).

I have not visited the sale and I don't think I will. The last few years I've found it hard to find something interesting, even though it's possible.












(Foto bibliotek kopierat från: http://www.hovberg.se/resmi/bibliotek9.jpg)

(Foto 'Bokrea' kopierad från: http://www.e24.se/multimedia/archive/00228/bokrea469x300_228667b.jpg)

(Foto Jan Guillou kopierat från: https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg04X6XD4uVdYU1UC6T0zdmnZjCG9xhQeJbJpKreyyJqeB-TFljv99EL6vP0bbKVeSDn18neC6dWpVY0x1FIdmrGyAVRh7BE-0fga_DTEaHyQ6Tn3kpbxRw6bEJEMNvi7SYmQizjg/s320/Jan_Guillou_183520c.jpg)

(Foto Liza Marklund kopierat från: http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/d/d0/Liza-Marklund.jpg/200px-Liza-Marklund.jpg)

(Photo Barbara Cartland copied from: http://designromp.files.wordpress.com/2011/06/barbara-cartland.jpg)

Bernard-Marie Koltès: Quai Ouest/'Quay West'

Svenska (English below):

På Stadsteatern i Stockholm sätts den franske dramatikern Bernard-Marie Koltès drama 'Västra kajen' upp i regi av Åsa Kalmér.

Koltès beskrivs i kulturradion som en fransk Fassbinder, född 1948 i Metz i Frankrike under efterkrigstidens många gånger både turbulenta och framåtblickande, framtidsoptimistiska period, död i AIDS 1989.

Han var starkt polemisk mot vad han uppfattade som den franska arrogansen och nationalismen men inte endast den franska utan hela västvärldens arrogans mot andra kulturer.
Han kände sig också - så vitt jag kan läsa mig till - som homosexuell synnerligen instängd i en heterosexuell värld.
Han kunde inte leva upp till 'Normen'.

Hans pjäser handlar mycket om ensamhet och död.
Här finns självfallet uppenbara likheter med Jean Genet.

I 'Västra kajen' är det en rik man med sin sekreterare som kommit ned till den i pjästiteln omtalade kajen i syfte att dö.
Detta par beskrivs i Kulturradion av Maria Edström, som "...två flaxiga, rika, tomma människor" (Kulturrradion P1, 26/2) som där möter ett antal vinddrivna människor som nu får chansen att försöka utnyttja och profitera på detta par så mycket de kan.
Allt är till salu och kan säljas och köpas enligt eget godtycke.

Recensenten Maria Edström, konkluderar att det inte känns som ett besök i ett museum över 1980-talet utan att pjäsen i högsta grad har sin aktualitet även idag: "....i en värld, där vi alla numera förväntas uppfatta oss som varumärken.....".

Att vi alltid som människor har varit mer eller mindre 'till salu' är dock inget nytt.
Att kalla det för att vi alla blivit varumärken kanske kan sägas vara ett nytt ordval de senaste tio åren.

Egoismen har alltid varit människans starkaste drivkraft men kanske hycklade vi inte med det under 80-talet utan erkände och accepterade denna sida hos människan som varandes en framåtdrivande och/eller destruktiv kraft?

English:

At Stadsteatern in Stockholm the French playwright Bernard-Marie Koltès' drama 'Quai Ouest' ('The West Quai', my translation) is set up, directed by Åsa Kalmér.

In the Swedish radio he is described as a French Fassbinder, born in Metz in 1948, during a turbulent but also prosperous period when people looked ahead towards a more positive future.
He was extremely polemical against what he understodd as French and European nationalism and arrogance towards other non-European developing countries.

He also - as far as I can understand - felt himself imprisoned as a homosexual in a heterosexual context. The comparisons with Jean Genet is of course obvious.

In 'Quai Ouest' a rich man and his secretary reaches the quai mentioned in order to kill themselves. The theater critic in the Swedish radio and the cultural magazine there - Maria Edström - describe them as "...two flappy, rich, empty people..." who meets a group of poor and in a way even more miserable people living there. The latter now see a chance to take advantage of this desperate couple.
Everything is for sale and nothing is for free.

The critic found the play and the questions it poses highly relevant to this day and it's not as being transferred to a museum over the eighties and the egoism that is said to have been predominant during that period.
We can however conclude that egoism has always been the predominant behaviour among men but maybe we did not pretend being better during the 1980's but merely admitted and accepted egoism as the driving force in our lives, for bad and for good?







(Foto 'Västra kajen' kopierat från: http://www.svd.se/multimedia/dynamic/00043/14701743_43103b.jpg)
(Photo Koltès taken from: http://www.obiwi.fr/uploads/photos/userfiles/1691/1691-1241599480-bernard-marie-koltes-mention-obligatoire-du-copyright-photo-elsa-ruiz-les-editions-de-minuit-web---465fx349f.jpg)

Strindberg: The Dance of Death/Dödsdansen.

Svenska (English below):

'Dödsdansen' har satts upp på Kungliga Dramatiska Teatern med John Caird som regissör.
I denna uppsättning spelas båda delarna av denna pjäs och det är första gången som dessa delar givits samtidigt.
Tidigare har del II som är den minst spelade av de båda, givits separat i en uppsättning regisserad av den legendariske Alf Sjöberg, 1969.

John Caird är fr.a. känd som uttolkare av Shakespeares pjäser som den hedersregissör vid Royal Shakespeare Company han är. 1978 satte han dock upp just 'Dödsdansen' vid sagda teater.

Caird har tidigare varit i Sverige för att regissera uppsättningar av just Shakespeare och då har det rört sig om pjäserna 'Som ni vill ha det'/'Som ni behagar' (Stockholms stadsteater 1984) , 'En midsommarnattsdröm' (Dramaten 2000) och 'Trettondagsafton' (Dramaten 2002).

I rollerna ser vi Stina Ekblad som Alice, Örjan Ramberg som Edgar och Björn Granath som vännen Kurt. I övriga roller ser vi Christoffer Svensson, Sofia Pekkari, Erik Magnusson, Johanna Skobe och Gunnel Lindblom.

I alla tidningar rosas denna föreställning, både vad gäller regissörens arbete, skådespelarnas insats, ljussättning och annan rekvisita.

Leif Zern i Dagens Nyheter menar att denna Strindberguppsättning kanske är den bästa på årtionden.
Det är sällan gamla 'recensenträvar' som Zern så ohöljt ger teaterföreställningar sitt gillande.

För er som har möjlighet att se den, gör det!
Recensioner:
Dagens Nyheter
Svenska Dagbladet
Sveriges Radio Kulturnytt

English:

At the Royal Dramatic Theatre (Dramaten) in Stockholm we now, among other plays, can see 'The Dance of Death' by August Strindberg.

The director is the well known John Caird from The Royal Shakespeare Company among other stages around the world.

In this production both parts of the play is set up and this have never before happened at The Royal Dramatic Theatre in Stockholm.
The second part - seldom played - was set up separately in 1969 by the famous director Alf Sjöberg.

Caird is above all known for his interpretations of the plays by William Shakespeare as being the 'Honorary Director' at The Royal Shakespeare Company.
In 1978 he did though put up 'The Dance of Death' at The Royal Shakespeare Company.
He has also previously been in Sweden to direct plays by Shakespeare, for example 'As you like it' at Stockholm City Theatre in 1984; 'A Midsummer Night's Dream' at The Royal Dramatic Theatre in 2000 and 'Twelfth Night' at the same theatre in 2002.

In all the papers and cultural programmes in radio and tv, this production is highly praised, both when it comes to the acting, the directing, stage design and so on.

Some of our foremost actors participate: Stina Ekblad, Örjan Ramberg, Björn Granath and not least Gunnel Lindblom (Gunnel Lindblom IMDb).









(Photo John Caird taken from: http://dvf.blogg.se/imag/2007/sofia_pekkari_och_den_engelske_regiss_ren_john_caird_1169993705_7844682.jpg)
(Photo 'Dödsdansen' taken from: http://www.sorakersfolketshus.se/Files/Image/mainpics/evenemang/0710_dodsdansen.jpg)
(Photo 'Dödsdansen' triptych taken from: http://62.119.189.55/polopoly_fs/1.444160.1233297451!image/4147115165.jpg)

Mona Sahlin, the new leader of the Social Democratic Party

Svenska (English below):

Det ser nu mer och mer ut som om Mona Sahlin kommer tillträda posten som Socialdemokraternas partiledare vid nästa kongress.

Hon har nu konfronterat sina argaste motståndare och enligt tidningsuppgifter (Dagens Nyheter) skall man ha bilagt sina meningsskiljaktigheter.
Mona Sahlin menar själv att det fanns en del "missuppfattningar" omkring hennes person som man nu låtit reda ut.

Personligen skrev jag på denna blogg för ganska länge sedan att jag trodde att valet av partiledare var klart och att det skulle komma att bli Pär Nuder eller Thomas Östros.
Detta med anledning av det stöd dessa båda - i olika utsträckning - erhållit från Göran Perssons sida.
Oftast har det ju varit så att om Persson låtit sin stämma ljuda och deklarera sin åsikt har detta lett till att denna omfattats av partiet i sin helhet eller åtminstone verkställande utskottet och andra Persson närstående.

Fortfarande är ingenting klart eftersom det kan komma att hända mycket under den tid som återstår tills man skall välja ny ledare men i dagsläget förefaller det som om detta stockkonservativa parti äntligen skall lyckas välja en kvinnlig d:o.

Om valet av Sahlin är bra eller dåligt för partiet kan man kanske diskutera och det får väl den i dunkel höljda framtiden utvisa.
Skulle det visa sig vara ett dåligt drag för socialdemokratin kan man, så som jag ser det, alltid konstatera att allt som är negativt för socialdemokraterna är positivt.

De övriga kvinnliga kandidaterna har tackat nej och av dem kanske jag trots allt fann Margot Wallström vara den mest kompetenta.
Detta är självfallet alltid svårt att uttala sig om, inte minst med tanke på att vi ej sett henne agera på den svenska politiska scenen sedan lång tid tillbaka beroende på hennes arbete som EU-kommisionär i Bryssel.
Kanske hyser de som omhuldar henne alltför stora förhoppningar av orealistisk karaktär då det är svårt att i nuvarande situation bedöma hennes kompetens och kapacitet.

Strävan efter en kvinnlig ledare för partiet kan kanske inte sägas vara något självändamål men det är ju onekligen underligt att ett parti som innehaft makten i vårt land under mer än sjuttio år och som dessutom är det största partiet, inte i sina led kunnat finna en kompetent kvinnlig kandidat.
Detta kan i och för sig bero på att de kvinnor som är kompetenta inom partiet inte hyser karriärsdrömmar, eller väljer en anna karriär som Wallström alternativt är offer för patriarkala strukturer inom partiet.
Vem vet?


English:

It now seems as if Mona Sahlin is going to become the next party leader in the Social Democratic Worker's Party in Sweden.
She has many years ago been a candidate for this post but because of some smaller mishaps she lost that chance.

Now she has confronted her works critics in the southern parts of Sweden by visiting them and "sorting out some misunderstandings concerning my person" as she exrpressed it.

Personally I wrote on this blogg some months ago that I thought that one of Pär Nuder or Thomas Östros would become the new leader for the Social Democratic Party.
This because they where - more or less - favoured by Göran Persson the present leader and what Persson says is often 'the law' within the party.
Still there are a lot of things that could happen on Sahlins way to leadership and she has been in this situation before, in the 1990:s.
She failed that time because of some minor mishaps made by her.

The other female candidates - three more - have all from different reasons refused the offer to become the head of the party.
Of those being eligible maybe the European Commissioner Margot Wallström seems to be the most competent.
This is however hard to know as she has been working within the European Union for a couple of years and we have not seen her acting in Sweden during this time. What she achieves in Brussels is maybe harder to assess.

If Sahlin is elected it's hard to know wether it's good or bad for the party but as I always say: What is negative for the Social Democratic Party is always positive for the rest of us.

It is a bit strange though that a party like the Social Democratic Party in Sweden that have been in power for more than seventy years the last century, being the biggest party in the country (during that same period) never have succeeded in finding a competent female leader.
This is of course the case in many countries but in Sweden the Social Democrats have always claimed that they are so progressive when it comes to questions concerning equality between men and women.
Maybe it is like most of the politics of this partie: Only rethoric?

It could also be due to the fact that those women who are most competent are no career women, or chooses another career like Wallström or maybe the patriarchal structures within this party is so strong that it's difficult to brake down the wall?

(Photo Mona Sahlin taken from: http://www.politikerbloggen.se/wp-content/uploads/2007/09/mona-sahlin-stor.png)