Bernard-Marie Koltès: Quai Ouest/'Quay West'

Svenska (English below):

På Stadsteatern i Stockholm sätts den franske dramatikern Bernard-Marie Koltès drama 'Västra kajen' upp i regi av Åsa Kalmér.

Koltès beskrivs i kulturradion som en fransk Fassbinder, född 1948 i Metz i Frankrike under efterkrigstidens många gånger både turbulenta och framåtblickande, framtidsoptimistiska period, död i AIDS 1989.

Han var starkt polemisk mot vad han uppfattade som den franska arrogansen och nationalismen men inte endast den franska utan hela västvärldens arrogans mot andra kulturer.
Han kände sig också - så vitt jag kan läsa mig till - som homosexuell synnerligen instängd i en heterosexuell värld.
Han kunde inte leva upp till 'Normen'.

Hans pjäser handlar mycket om ensamhet och död.
Här finns självfallet uppenbara likheter med Jean Genet.

I 'Västra kajen' är det en rik man med sin sekreterare som kommit ned till den i pjästiteln omtalade kajen i syfte att dö.
Detta par beskrivs i Kulturradion av Maria Edström, som "...två flaxiga, rika, tomma människor" (Kulturrradion P1, 26/2) som där möter ett antal vinddrivna människor som nu får chansen att försöka utnyttja och profitera på detta par så mycket de kan.
Allt är till salu och kan säljas och köpas enligt eget godtycke.

Recensenten Maria Edström, konkluderar att det inte känns som ett besök i ett museum över 1980-talet utan att pjäsen i högsta grad har sin aktualitet även idag: "....i en värld, där vi alla numera förväntas uppfatta oss som varumärken.....".

Att vi alltid som människor har varit mer eller mindre 'till salu' är dock inget nytt.
Att kalla det för att vi alla blivit varumärken kanske kan sägas vara ett nytt ordval de senaste tio åren.

Egoismen har alltid varit människans starkaste drivkraft men kanske hycklade vi inte med det under 80-talet utan erkände och accepterade denna sida hos människan som varandes en framåtdrivande och/eller destruktiv kraft?

English:

At Stadsteatern in Stockholm the French playwright Bernard-Marie Koltès' drama 'Quai Ouest' ('The West Quai', my translation) is set up, directed by Åsa Kalmér.

In the Swedish radio he is described as a French Fassbinder, born in Metz in 1948, during a turbulent but also prosperous period when people looked ahead towards a more positive future.
He was extremely polemical against what he understodd as French and European nationalism and arrogance towards other non-European developing countries.

He also - as far as I can understand - felt himself imprisoned as a homosexual in a heterosexual context. The comparisons with Jean Genet is of course obvious.

In 'Quai Ouest' a rich man and his secretary reaches the quai mentioned in order to kill themselves. The theater critic in the Swedish radio and the cultural magazine there - Maria Edström - describe them as "...two flappy, rich, empty people..." who meets a group of poor and in a way even more miserable people living there. The latter now see a chance to take advantage of this desperate couple.
Everything is for sale and nothing is for free.

The critic found the play and the questions it poses highly relevant to this day and it's not as being transferred to a museum over the eighties and the egoism that is said to have been predominant during that period.
We can however conclude that egoism has always been the predominant behaviour among men but maybe we did not pretend being better during the 1980's but merely admitted and accepted egoism as the driving force in our lives, for bad and for good?







(Foto 'Västra kajen' kopierat från: http://www.svd.se/multimedia/dynamic/00043/14701743_43103b.jpg)
(Photo Koltès taken from: http://www.obiwi.fr/uploads/photos/userfiles/1691/1691-1241599480-bernard-marie-koltes-mention-obligatoire-du-copyright-photo-elsa-ruiz-les-editions-de-minuit-web---465fx349f.jpg)