Idag, onsdag 11/10, återgavs i Morgonekot en rapport från Vetenskapsrådet om att svensk forskning tappar mark jämfört med andra länder mätt i antalet publicerade och citerade forskningsrapporter.
Detta skulle fr.a. gälla inom det medicinska och naturvetenskapliga området.
Det är inte förvånande och har fr.a. med den bristande kvalitet som vidlåder många universitetsutbildningar i vårt land.
Det är inte förvånande och har fr.a. med den bristande kvalitet som vidlåder många universitetsutbildningar i vårt land.
Den förra socialdemokratiska regeringen hänvisade till OECD-rapporter som visade att vi i Sverige har det största antalet utexaminerade universitetsstuderande med magister- eller doktorsexamina.
Till detta kom att Sverige var det land eller ett av de länder som satsade mest på den högre utbildningen per capita.
Detta kan förvisso vara sant men det intressanta är inte kvantitet utan kvalitet.
I min förra blogg om utbildning (10/10) skrev jag just om att många studeranden från andra länder upplever att utbildningsnivån ligger på en alldeles för låg nivå i vårt land, inte minst gällande humanioraområdena inom universiten.
Kraven är för lågt satta på universitetsuppsatsers och -avhandlingars omfång och innehåll.
Det pensum man skall tillgodogöra sig är inte alls så omfångsrikt som motsvarande krav på samma nivå i många andra europeiska länder.
Detta gäller inte generellt och på alla nivåer men i alltför hög utsträckning uppenbarligen, det är åtminstone den uppfattning jag fått av de kontakter jag har med utländska akademiker.
Här kanske vi får söka orsakerna till att svenska forskare i mindre utsträckning citeras i utländska vetenskapliga sammanhang.
Höj kraven och se inte endast till de kvantitativa, mätbara resultaten inom utbildningsväsendet (antalet magistrar, doktorer etc.)!
Om så inte sker kommer Sverige - inom ett stort antal områden - inte kunna hävda sig internationellt inom olika forskningsdiscipliner, ett mål de flesta politiker från vänster till höger tycks anse vara viktigt att uppnå.
Detta gäller inte endast inom det naturvetenskapliga fältet utan fr.a. humaniora, enligt mitt förmenande.
Detta skriver jag efter att ha - som ovan och tidigare nämnts i det jag skrivit - avhört samtal och samtalat med utländska akademiker som anser att vissa utbildningar inom humaniora - och på vissa högre nivåer - håller en oerhört låg kvalitativ nivå i jämförelse med vissa andra europeiska länder, exempelvis Frankrike.
Man skall då komma ihåg att Tyskland i sin tur, inom många utbildningsgrenar, anses ha en högre utbildningssnivå än Frankrike!
Var hamnar Sverige?
Jag tror trots allt att Sverige inom naturvetenskapliga och tekniska samt ekonomiska discipliner, håller någorlunda jämna steg med andra nationer men trots allt lägre än de här nämnda länderna samt inte minst USA.
En annan detalj men viktig sådan i sammanhanget är att ordningen i skolan, t.o.m. på universitetsnivå, är låg och studiedisciplinen bristande etc.
Nedan en text tagen från tentakel.vr.se:
Till detta kom att Sverige var det land eller ett av de länder som satsade mest på den högre utbildningen per capita.
Detta kan förvisso vara sant men det intressanta är inte kvantitet utan kvalitet.
I min förra blogg om utbildning (10/10) skrev jag just om att många studeranden från andra länder upplever att utbildningsnivån ligger på en alldeles för låg nivå i vårt land, inte minst gällande humanioraområdena inom universiten.
Kraven är för lågt satta på universitetsuppsatsers och -avhandlingars omfång och innehåll.
Det pensum man skall tillgodogöra sig är inte alls så omfångsrikt som motsvarande krav på samma nivå i många andra europeiska länder.
Detta gäller inte generellt och på alla nivåer men i alltför hög utsträckning uppenbarligen, det är åtminstone den uppfattning jag fått av de kontakter jag har med utländska akademiker.
Här kanske vi får söka orsakerna till att svenska forskare i mindre utsträckning citeras i utländska vetenskapliga sammanhang.
Höj kraven och se inte endast till de kvantitativa, mätbara resultaten inom utbildningsväsendet (antalet magistrar, doktorer etc.)!
Om så inte sker kommer Sverige - inom ett stort antal områden - inte kunna hävda sig internationellt inom olika forskningsdiscipliner, ett mål de flesta politiker från vänster till höger tycks anse vara viktigt att uppnå.
Detta gäller inte endast inom det naturvetenskapliga fältet utan fr.a. humaniora, enligt mitt förmenande.
Detta skriver jag efter att ha - som ovan och tidigare nämnts i det jag skrivit - avhört samtal och samtalat med utländska akademiker som anser att vissa utbildningar inom humaniora - och på vissa högre nivåer - håller en oerhört låg kvalitativ nivå i jämförelse med vissa andra europeiska länder, exempelvis Frankrike.
Man skall då komma ihåg att Tyskland i sin tur, inom många utbildningsgrenar, anses ha en högre utbildningssnivå än Frankrike!
Var hamnar Sverige?
Jag tror trots allt att Sverige inom naturvetenskapliga och tekniska samt ekonomiska discipliner, håller någorlunda jämna steg med andra nationer men trots allt lägre än de här nämnda länderna samt inte minst USA.
En annan detalj men viktig sådan i sammanhanget är att ordningen i skolan, t.o.m. på universitetsnivå, är låg och studiedisciplinen bristande etc.
Nedan en text tagen från tentakel.vr.se:
"Vetenskapsrådets databas från ISI Web of Sciencelänk till annan webbplats från Thomson Reuter, finns publicerad forskning sedan 1982. Thomson har ambitionen att täcka alla viktiga tidskrifter inom alla fält. Drygt 16 000 tidskrifter finns med, tilldelade ett eller flera av 256 ämnesområden. Totalt finns över 30 000 000 publikationer, mest artiklar och men även review-artiklar, letters och annat. I dessa finns över 560 000 000 citeringar. Förra året tillkom omkring 1 500 000 nya publikationer, varav drygt 21 000 med minst en svensk forskare som författare. Även om Thomsons databas är världsledande, täcker den olika ämnesområden väldigt olika. 95 procent av allt som publiceras inom kemi syns i databasen, men bara 5 procent av det som publiceras inom humaniora. Dessutom innehåller databasen huvudsakligen engelskspråkiga tidskrifter, medan mycket forskning – särskilt inom humaniora – skrivs på originalspråk."
(Image the logo OECD copied from: http://sustainableperspectives.sebgroup.com/Global/435/oecd435x266.jpg)
(Image of 'The School of Athens' by Raphael copied from: http://www.annatroberg.com/wp-content/uploads/2011/07/athens.jpg)
0 commentaires:
Skicka en kommentar